TVÅNG ELLER FÖRKLARING...

Ibland kan man inte få till saker på det enkla sätt som alla vill att man ska testa. Vi har verkligen testat allt med lilla Våga när det gäller apportbocken. Våga har gladeligen apporterat allt annat än apportbocken och det känns som vi haft en låsning där MEN idag så bestämde jag mig - efter ett bra samtal - att hjälpa henne genom att stoppa in ett litet finger i munnen. Man kan se det som tvång men jag gör inte det, jag väljer att se det som en lösning i stället. När hon väl fattade vad jag ville så fungerade det toppen, ikväll lägger både Martin, jag och Våga oss nöjda. Stora framsteg har skett och nu kan det bara bli bättre. Kanske inte är den metoden som förespråkas men hunden är lycklig och nöjd och jag likaså :-D

Så här såg det ut...