... tar vi sikte mot grannlandet Danmark för imorgon blir det debut för både Knalla och Jaga på danskt C-prov. Ska bli spännande då jag själv aldrig startat på något sådant men om jag inte missuppfattat det så är det som ett inofficiellt B-prov. Oavsett ska det bli spännande att se och givetvis så hoppas vi på storslagna resultat ;-)
Gårdagens träningspass tillsammans med goa tjejer gav mersmak kan jag säg. Jag hade bara med Jaga ikväll då jag anmält henne till B-prov i slutet på april. Alltså denna lilla grymma hund med det galet stora hjärtat, man blir alldeles lycklig när man ser henne jobba. Så lugn och sansad, stabilt och snyggt fotgående - jag det är sant! Fin stadga och tyst i väntan när andra arbetar.
Vi hade gjort ett B-provs upplägg med två landmarkeringar, råka och kråka. Sedan en lång transport upp till ett ganska så svårt sök då det var många "naturliga gränser" dock inte så tufft att springa i. Hade där lagt ut ett "HP-vilt" längst ut där hundarna var tvungna att ta sig över två avsatser för att komma dit och väl där verkligen ha på näsan och jabba sig en bit ut i högt gräs. Efter det var det en ännu längre transport ner till vattnet där de fick två markeringar, en med trut och en med and.
På landmarkeringarna så var Jaga fokuserad och spikade båda två, något överladdad så det gick kanske lite väl fort när hon skulle gripa kråkan men inget jag oroar mig för, inför prov kommer hon vara uppvärmd.
Fin transport upp till söket och det är så härligt att gå med henne när hon "bara följer med" och man kan njuta i stället för att hela tiden känna att man är i en maktkamp om vem som ska följa vem. Väl vid söket så är jag så galet imponerad av henne och här får man ju bevisat att saker faktiskt blir bättre när man tränar det ;-) Full fart ut och nästan snabbare hem, jag kunde känna mig lite stressad då det går så himla fort men hon har näsan med sig hela tiden och jobbar kanon. Hon funderade lite på truten och råkan i söket men plockade i okej tid upp de utan uppmuntran och det gillar jag. När 7 vilt var inne så funderade jag på om jag skulle strunta i det MEN "HP-viltet" låg ju kvar. Jag skickade ut henne en gång till och ni kan inte fatta lyckan när jag ser henne komma över back krönet med lilla kajan i munnen, underbara lilla hund.
Ner till vattnet gick det sedan och här inga konstigheter. Hon valde att ta landvägen då hon vet att man kan springa där eftersom vi tidigare tränat på samma ställe. Vi testade av sen vid ett annat ställe och det var inga problem att simma ut och att simma hem. Så med detta i ryggen så känns det väldigt bra inför kommande starter, liten KAN!
Knalla ska vi testa av lite vad hon står när det gäller öppenklassen och hur långt vi kommit. Ska bli spännande att se om dirigeringarna håller även i skarpt läge, så håll tummarna lite för oss :-)
