Det där med viltträning tycker jag alltid är ett känsligt ämne. Man ska inte skynda och ha ett lugn, fokus och samarbete. Många tycker att det är ingen skillnad från att träna med dummy varken för hunden eller för oss MEN jag håller inte alltid med om det. Vilt träning har en tendens att bli väldigt laddat... Vi lägger som förare mycket vikt och värde i denna träning då det är just "vilt" och för hunden så kan det också vara betydligt mer värdefullt med ett vilt än en dummy vilket kan skapa andra problem som man inte har när man tärnar med dummy.
Med Knalla har det varit precis så här. När viltet väl togs fram igen sedan hon var liten så blev det väldigt mycket lek och säkert en hel del osäkerhet från hennes sida. Jag lade då undan det igen då jag inte ville hamna i en konflikt med henne.
Igår så hade jag återigen tinat upp lite vilt, 3 kråkor och 2 änder för att se hur vi låg till. Efter att på första skicket/utlägget få samma beteende så bestämde jag mig helt enkelt för att bara påtala för henne hur man beter sig när det gäller vilt och gick över från att vara osäker förare till att helt enkelt bli ganska så svart eller vit. Gjorde man fel så påtalade jag bara det och när det blev rätt så fick hon också veta det. Samtidigt så matade jag ut henne om och om igen tills det blev rätt attityd. Lugnt och fint ska man jobba, komma raka vägen hem, inga omtag och man droppar inte vilt på marken.
Känner mig otroligt nöjd efter dagens pass och vi gjorde jätte stora framsteg. Efter bara några skick så hanterade både hon och jag situationen bra och vi gick från tumult till bra vilt apportering. Nu ska vi fortsätta så här så får vi se hur det utvecklar sig...
Skam den som ger sig ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar