Idag har vi återigen varit nere och tränat på fältet bland tistlarna. Vinna har riktigt jobbigt med att ta linjerna då hon gärna vill välja väg själv för att slippa springa igenom tistlarna.
Här kan man ju tycka som Martin när man ser på klippet att man skapar en osäkerhet hos henne genom att "neja" så mycket som jag gör MEN jag tänker inte så. Ger jag utrymme för att välja väg själv så kommer hon ju ha samma beteende när som. Nästa gång kanske det är ett terrängskifte som inte passar damen, ett träd, en sten eller varför inte bränn nässlor. I mitt tycke så är UT - UT oavsett. Jag skulle ju självklart aldrig skicka henne på ställen där hon uppenbart kan göra sig illa men lite sly, nässlor mm ska hon klara av. Jag tycker heller inte det är någon fara att påtala för henne att det är fel när jag är precis lika snabb att påtala när hon gör rätt.
Man ser också att efter hon tagit sig igenom så har hon ju inga problem att gå igenom igen och då ändå med ökad svårighet men "UT" från stopp som är vår riktiga Akilles häl när det gäller land dirigeringar. Jag är stolt över henne att hon löser uppgiften till slut, mattes fina råtta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar