Som alla säkert vet så sliter jag med Vinna och hennes rådjurs jakt. Har testat lite olika metoder men inget som direkt har fungerat och det är ett orosmoment vid varje gång vi vistas i skogen då man aldrig kan veta om hon kommer jag eller inte. För ett litet tag sedan fick jag ett tips från en mycket klok kvinna hur jag kunde prova att skapa nya bilder utav en promenad. Så sagt och gjort idag så tog jag med mig en tennisboll som Vinna fick ha ibland och som vi lekte tillsammans med om vart annat.
Ganska så snabbt såg jag att det var en stor skillnad i beteende. Vinna som sällan håller sig på vägen utan snarare far rundor långt upp i skogen höll sig på vägen och i närheten av mig och de andra hundarna hela tiden. Vi skojade lite och jag kastade, hon fick hämta och hon fick bära om vart annat. Det var som en ny hund med ett helt annat tänk än tidigare, inte en enda gång såg jag at hon spanade och vittrade :-)
När vi hade gått en stund så ser jag helt plötsligt Knalla fara iväg med Jaga efter sig i en rasande fart och de två hade lyckats stöta upp en hare. Knalla som ALDRIG jagat drev omgående med skall och jag rött till och visslade som en galning - tro mig det var nog inte en enda signal som jag inte blåste - på alla möjliga läten. Efter ett tag så bröt Jaga och kom tillbaka men Knalla var i full jakt. När jag tittar ner så ser jag till min stora förvåning Vinna sitta där med sin tennisboll i munnen. Behöver jag säg att Lyckan var TOTAL. Jag kan knappt inte fatta ännu att detta verkligen hände, men är över lycklig.
Att Knalla inte lyssnade är en fläck på solen MEN hon kom tillbaka ganska så snabbt och vi hade ett litet samtal om huruvida det är okej att inte lyssna och sedan fick hon avsluta med att gå fot under resterande promenad. Självklart ska jag vara vaksam på detta men ser det inte ännu som ett problem då det aldrig hänt.
Men av dagens runda så väljer jag att bortse från det och tar enbart med mig LYCKAN av att Vinna INTE jagade och vad en liten tennisboll kan förändra. Nu får vi se om det fungerar i längden...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar