PÅ VÄG...

Då var vi så på väg. Vägarna är väl ändå OK med tanke på omständigheterna men måste säg att jag är väldigt glad att det inte är jag som kör. Känns mycket mer avslappnande att surfa omkring på webben via Lap topen än att hålla full fokus efter isfläckar. Nu först blir det stop för lunch någonstans och sedan hundträning med Marie och TIA - zekes syster - en annan liten stjärna. Vi hoppas bara att vi ska komma fram i tid, men hellre i helt skick och lite sen än i tid men utan ben :-) Tack till snälla svärföräldrar som passar barn och hus, är super tacksamt att ni ställer upp så vi kan åka på våra små äventyr :-) Nu ska jag underhålla min man med lite skönsång ;-)