De som känner mig vet om attj ag har typ världens dåligaste självförtroende. Kraven är också ganska höga och prestations ångesten kommer ju som på ett brev på posten. MEN det spelar ingen roll om jag tävlar i lydnadsklass 1 eller Elit för jag känner alltid likadant. Man tränar och tränar och när man sedan ska visa i skarpt läge så är det alltid något som inte fungerar och en liten bit utav självförtroendet försvinner igen.
Men det man inte ska glömma är de gångerna som det faktiskt fungerar. När man går av plan med den där härliga känslan att YES idag satt det. De väger alla gånger upp de stunder som känns lite jobbig.
Ingen kan sätta press på mig än jag själv. Jag bestämmer mina egna mål och hur jag vill ta mig dit. Vill jag känna press så då gör jag väl det men jag har ju faktiskt ett val att låta bli.
En annan grej som jag tycker är FANTASTISK är att man få uppfattningen att om man tränar hund för att komma till Elit nivå och landslag då kan det inte vara kul. Det heter ju i denna debatt mycket "man ska träna hund för att ha kul" jag är helt övertygad om att till exempel Mona Kjernholm som deltagit landslaget under många år tycker det ÄR kul att träna hund för annars hade det aldrig blivit så framgångsrikt.
NEJ kära vänner. Jag tror inte press och krav har att göra med vart man vill, det har att göra med hur man är som människa. MEN även om dessa två ord existerar i min hundträning så betyder det INTE att jag inte skulle ha roligt. Jag tycker det är fantastiskt kul att träna och tävla hund och att sikta högt mot SM och landslag är ju bara motiverande. FÖr att lyckas tror jag att man måste ha mål, och med mål så finns det visst en chans att krav och prestationsångest dyker upp i brevlådan. Men gör då som i de gamla fina amerikanska filmerna. Ta fram den röda stämpeln och stämpla brevet med "Return To Sender"
10 kommentarer:
Problemet för min del är inte prestationsångest i form av att "Oj vad läskigt att stå på tävlingsplan", jag inga tävlingsnerver och det är ju något som jag önskar mig i julklapp. Har sen jag var liten gått igång och blivit så lustfyllt av att få känna den nervösa känslan. Som tyvärr tar slut efter någon eller några tävlingar. Precis som man sa på föreläsningen på Talang;
"Nervositet är samma kemiska reaktion hos alla, sen väljer man att tolka den och får en kognitiv koppling till reaktionen i kroppen."
Men jag kan nog lova dig att alla inlägg handlar inte om att det inte är roligt för folk som är på toppen, där har du nog missuppfattat det. Snarare handlar det om att det är vedertaget att alla som tränar för att tävla exemeplvis elit eller IPO 3 ska tävla och träna för samma sak som dem som tävlar för landslag eller SM. Själva "hobby"-tävlandet där man helt enkelt "bara" har målbilden att tillsammans med sin hund som är redo för alla moment i eliten och bara kan gå ut och tävla, DET har kommit i skymundan.
Det är nog ingen som tror att Mona har det tråkigt när hon tränar eller tävlar, har man sett ekipaget så vet man ju med säkerthet!
Däremot så får jag en klump i magen av att så många tycker och tänker om min träning, missunnar mig min glädje. DET plockar på mitt förråd av glädje.
Det spelar ingen roll HUR trygg man är med sig själv, efter 1,5-2 år i sträck utan att jag vikit mig så kom de åt mig. "Pressen och kraven" blev för mycket, framförallt så var det inte min press eller mina krav....
Så visst är det individuellt hur man reagerar, men min reaktion blev på skitsnack som drabbade inte bara mig utan min familj och hur jag ska försöka freda mig mot dessa. Det är klart jag går till källan för skitsnacket. Min hund och min träning.
Men tack vare underbara vänner så kan jag nu stå emot igen :)
Oavsett mina problem så är det gediget och det gör mig glad att du kommit dit du är, det måste göra susen för självförtroendet att du nu kan välja att känna av pressen eller inte. Kanonjobbat av dig tycker jag som följt din resa! :)
Stort lycka till med alla du tar dig för! :)
Kraaaaam
MYCKET bra skrivet.
Jag har också tröttnat på alla dessa inlägg där man ska ha en massa medkänsla med folk som egentligen inte borde tävla.
Man väljer ju själv!!!
Vilka är det som inte borde tävla?
Intressant. Jag undrar oxå vem som inte borde tävla?
Varför ska man inte ha medkänsla?
Är inte det en grundpelare i mänsklig interaktion?
Jag förstår inte?
Intressant läsning..
Självklart är det man själv som sätter sina mål och krav i sin träning, vilket jag håller med om att det är vääldigt bra att göra. Sen att man kanske inte alltid lyckas helt och fullt ut, (ser till mig själv)så har man väl vart för otydlig med kanske både det ena och det andra, och därefter kommer ju också presentationsångesten, men varför??
Jag tror om jag även här ser till mig själv, att jag har satt högre krav än jag klarar av och att jag då måste backa tillbaka igen och träna MER. Ett enkelt exempel kan jag ta med Ingo. Första lydnads tävlingen hade jag inga som helst krav på honom och trot eller ej men jag var som du vet super nöjd över hans resultat (JUST DEN GÅNGEN)Men nu efter tre startor utan ett 1a pris, så kommer ju också presentationsångesten och jag känner mig ngt bitter om varför det inte kan funka på tävling...Men jag har ju fortfarande bara mig själv att "skylla" och också mina brister i träningen. Något jag fått höra det sista!
Jag älskar att träna och tävla hund, men utan och ljug måste jag ändå säg att jag blir riktigt bitter och besviken de gånger det inte går som man vill, men vem känner inte så?!? Och självklart blir inte hund träningen Kul om man hela tiden har för höga krav och en stor presentations ångest när det inte går som man vill. Där är det ju som du säger bara vi själva som kan styra, och vi alla är ju olika individer och kan inte altid känna och tycka samma. Men jag tycker det är viktigt att visa medkänsla och peppning till alla oavsett om det går bra eller dåligt. Det är ju vi "hund folk" som sprider dåliga vibbar mot varandra istället för att kunna glädjas åt var och ens framgångar..
(Gled ut lite från ämnet kände jag:)
Jag gillar iaf din inställning, och du har förbannat dåligt självförtroende, men jag förstår inte varför? Du är fantastisk duktig med dina hundar och som du vet är de ju mina "Idoler" också:) Tro på dej själv. Du är super <3
KRAM
Jag menar att man, i dessa debatter, i princip ska ha dåligt samvete för att man har lust att komma långt i sin träning.
Bara för att man eller någon elitsatsar så ska man stoppas i ett fack.
Jag stoppar inte folk i fack bara för att dom inte gillar att tävla eller inte har samma ambitioner som jag har.
Jag fattar inte varför man ska tävla överhuvudtaget om man mår dåligt av det. Jag gör det för att jag tycker det är roligt hade jag inte mått bra av det så hade jag inte gjort det.
Jag tänker deffinitivt inte ha dåligt samvete för att jag vill satsa och komma någon vart.
Om jag sedan inte skulle komma dit jag satsar så betyder inte det att jag inte kommer att fortsätta tävla, för jag tycker det är roligt.
När jag skrev att folk inte borde tävla så menade jag inte att jag skulle bestämma det, såklart. Jag menade att man inte ska göra det som man inte mår bra av och därefter ska man ge en annan skara dåligt samvete.
Vi har väl ändå hund som hobby och jag har då aldrig varit med om att en hobby inte är roligt.
Mår man dessutom dåligt så tycker inte jag att man borde tävla!
Du behöver ju verkligen inte ha dåligt samvete för att du satsar, vilket du påpekar att du inte har.
Det är kanonroligt att du älskar det du gör och framförallt att du är duktig, många av oss skulle säkerligen byta med dig! :)
Det är ju inte det debatten handlar om egentligen.
Debatten handlar ju om att den skara som har hund som hobby och kanske bara tävlar för nöjes skull blivit mindre och framförallt så finns det en undermening att man SKA vara på toppnivå, för att överhuvudtaget ha i tävlingssammanhang och i viss mån lydnadssammanhang på elitnivå att göra.
Mår man dåligt så kanske man behöver just medkänsla och stöttning för att ta sig ut på tävlingsbanorna, övervinna sina hjärnmönster och därmed vinna en hel del som människa.
Att utvecklas och våga, DET tar människan framåt!
Ta Matilda som exempel, hon är ärlig med att hon är supernervös och tom mår dåligt inför tävling. Jag tycker inte att hon borde låta bli att tävla. För när hon tagit sig igenom en tävling så mår hon kanon när hon känner att hon och hennes godingar lyckats. DET tycker jag absolut man ska stötta, utan tvekan! Jag gör det mer än gärna, för henne och alla andra.
För oavsett om man mår dåligt eller inte, är man duktig och vill... Då ser jag inga hinder att våga sig ut på tävlingsplan. Vem vet, kanske försvinner tävlingsnerverna och VIPS så har vi nästa vinnare av Lydnads VM :)
Då kan iaf jag säga att jag hejjade på dem hela vägen, utan dåligt samvete :)
Jag har inte sagt att jag inte blir nervös och jag har inte sagt att man inte ska stötta.
Men jag menar att man väljer själv och väljer man att tävla så väljer man också att utsätta sig för det med allt vad det innebär.
Vissa väljer att se sig som mindre värda än andra och jag anser att det problemet ligger hos dom och ska inte skyfflas över på att man inte skulle vara välkommen om man inte har samma mål som andra.
Matilda däremot tycker att det är roligt att tävla trots att hon blir skitnervös. Men hon väljer att utsätta sig för det och det är skillnad.Hon klagar inte.
Jag stöttar gärna, och hjälper gärna om jag kan, men jag vill inte hamna i skaran som gör att det finns en "undermening".
Jag anser att hundträning är lika roligt i den mening att det är utvecklande för mig som person. Utvecklingen i hur jag hanterar situationer som jag försätter mig i.Jag ser det som en utmaning.
Jag har träningskompisar som inte är ett dugg sugna på den absoluta eliten men som gärna tävlar ändå. Dom har inte alls känt det som ni pratar om. Jag anser att det ligger i var och en person inte i vad andra skulle tycka att man borde åstakomma.
Att man inte skulle platsa i lydnadssammanhang bara för att man inte satsar hela vägen tycker jag är bullshit och en ganska onödig debatt.
Men det är vad jag tycker och andra tycker annat, det respekterar jag men jag håller inte alltid med.
Mycket intressant diskussion, men jag fattar inte biten med att man inte ska ha medkänsla. Lite medkänsla kan väl aldirg vara fel. Det och ödmjukhet kommer man långt på.
Jag tror jag missuppfattade eller undrade pga att du skrev:
"Mår man dessutom dåligt så tycker inte jag att man borde tävla!"
Vi har inte uppfattat debatten på samma sätt förstår jag. Jag tycker inte att den är dålig då jag anser att om det finns en problematik som,om den övervinns, kan genereera i ett uppsving för sporten. Fler ut på planerna och många tillfredställda hundar och förare.
Att en debatt uppkommer brukar ju sällan utgå ifrån grogrunden att det är "bullshit".
Men å andra sidan är man väl skadad från Universitetet, "Debattera Mera - Det ger möjlighet till utveckling och nya insikter"
Det låter superskönt att dina kamrater känner som de gör, det är verkligen bara gratulera och framförallt måste det ju även innebära att du är en bra träningskamrat :)
Tyvärr så kan det vara så som med vattendroppen som utholkar stenen, man orkar inte stå emot till slut. Eller så är man inte så stark och trygg med vare sig sig själv eller med hund, man kanske är ny... man kanske inte vet...
Då är det lätt att svepas med, iaf i de sammanhang jag befinner mig i.
Men när man har en blandning av VM-medaljörer och nybörjare i sin omgivning... Tja... Det är itne alltid jag minns MIN anledning till saker och ting. Tyvärr är jag påverkbar. Men det kanske kommer försvinna med åldern :)
Förlåt till Matilda, jag har uppfattat genom dina inlägg på bloggen och upplevt när vi pratat att du tycker det är jobbigt och stundom mått dåligt inför och på tävling pga dina nerver. Men eftersom jag förstår att Heidi är din träningskamrat så gissar jag att hon känner dig tusen gånger bättre än vad jag gör:)
Är super glad att du nått så långt sen jag lärde känna dig! Kör så det ryker! :)
Du hör hemma på tävlingsplan enligt ovan, själv förtsätter jag att stötta mina kamrater som inte hör hemma där. Men som så gärna vill vinna kampen mot nerverna :)
Medicinen mot tävlingsnerver är ju ganska enkel, iaf om man råkar träna med mig och ha med knäppgöken på tävling oxå :D :)
Skicka en kommentar