Då har vi gjort vår debut i apellklass spår och det gick väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Som orutinerad spårmänniska som man är skulle man tydligen veta att det var svåra förhållanden för hundarna men jag kan som sagt var inte så mycket om spår så jag förstod först inte riktigt varför vi stötte på patrull...
MEN vi började ju dagen med en budföring och Vinna sprang ut superfint och sedan så var det lite tvetydigt hos mottagaren vilket Vinna tolkade som att det var dax att springa tillbaka. Fort gick det men tyvärr inte så många poäng om man bara springer fram och tillbaka ;p
Väl ute på spåren så började pratet om hur svår terrämng det var, isigt och jordigt och inte så mycket gräs. Som det spår puckot man är så fattade jag inte riktigt problemet men det skulle vi bli varse ganska omgående. Spåren var dessutom utlagda då det var frost och när vi gick de hade solen kommit fram - vilket var himla trevligt - och tinat upp spåren.
Vinna tog påsläppet kanonfint och spårade strålande fram till första pinnen men här stötte vi på patrull då spåret gick över en lång isfläck så var det precis som om hon inte kunde selektera ut vart spåret gick och hon snurrade och snurrade, kämpade länge och väl och hittade ut efter en stund, lilla hjälte råttan. Men efter detta kom ett helt sjok av isfläckar och jord vilket gjorde att det blev för svårt. När hon kämpat ett tag så valde jag att bryta då jag tyckte synd om henne som hon kämpade utan utdelning. Det man får ta med sig är att man måste tydligen träna även på is men det är ju inte så lätt när vi knappt haft frost här ner och han där uppe bestämmer sig för att göra vinter precis när vi ska starta apellen, men till nästa år ska vi träna frusna spår...
Efter detta så plockade jag tydligen vuxenpoäng då jag bestämde mig för att bryta. Detta är första gången i hela mitt liv som jag valt att bryta en tävling men kunde inte riktigt se syftet med att köra henne då det inte fanns något att tävla för längre.
Bidragande orsak var också att när vi skulle köra från spåren så var bilen stendöd. Batteriet hade laddat ur då jag glömt stänga av ljusen - geni drag - och Jonna lyssnat på musik. Tur att Varberg har fantastiskt snälla domare och spårledare som hjälpte mig att putta/dra igång bilen. Vågade inte stänga av motorn efter detta så vi körde hem och mös utav 1:a advent i stället.
Debuten blev inte som vi tänkt men vi kommer tillbaka när det INTE är frost och is i spåren :-)
1 kommentar:
Kommer ihåg min och Thyras spårdebut, där vi la spåren i frostigt högt gräs. Sen kom solen, och värmde spåren och jag kunde se stigen där jag gått ;) Men som sagt, vi hade högt gräs som doften satte sig.
Ni får ta nya tag i vår :)
Skicka en kommentar