KAN DET VARA SÅ ATT VI HAR ETT KÄNSLO LÄCKAGE ?!?

Idag har jag varit på en helt fantastisk föreläsning på jobbet som egentligen lade fokus på hur man bemöter och arbetar med personer som fått en demens diagnos eller personer som har beteendeproblem. Ett beteende problem kan ju vara en mängd olika saker som till exempel, att man plockar med saker, vandrar mm. Nu tänker ni säkert vad detta har med min hundblogg att göra? och egentligen ingenting!

Men när jag satt där och lyssnade på framför allt hur hjärnan är uppbyggd och vad det är som händer när man får en demens eller en skada på hjärnan som stör det vanlig så kunde jag inte låta bli att sitt och fundera lite på hur det fungera i huvudet på våra hundar och då framför allt lilla råttan eftersom vi inte lyckats få till de där pusselbitarna den sista tiden.

Han kallade det på fint språk "affekt inkontinens" men på vanlig svenska "känsloläckage"
Känslorna hos en människa som har fått något beteende problem är de samma som för oss alla och de förändras inte. Däremot så har vi spärrar i form av censur och förstånd som gör att vi kan begränsa dessa känslor från att "läcka" ut. En människa som på något sätt saknar detta får ett så kallat känsloläckage och det kan te sig på olika sätt.

Ett exempel vi fick var en person som efter en stroke började med ett specifikt beteende som inte var uppskattat av andra. här var det tydligt att en känsla även drift läckte ut och hen  kunde inte kontrollera detta. När det sattes upp tydliga riktlinjer för hur man skulle bemöta hen och alla jobbade likadant så tog det inte ens 2 veckor innan detta beteendet försvann helt. Det som också hände var att all stress hos hen, helt försvann. Klart går man och tampas med en drift 24 timmar om dygnet så bygger det ju på en stor portion stress. Det var efter det här jag började fundera...

Kan det vara så att Vinna just nu lider utav "känslo läckage"? Med risk för att bli hängd nu...
Men om man tappar det som bromsat och täppt till hålet i form av struktur, träning och tydlighet så blir där ju ett läckage. Tänker man jaktlust som en känsla/drift så kan det ju faktiskt förklara en hel del till varför hon sista månaderna varit så på tårna och jag tappat lite kontroll. Vänder man detta till hur jag skulle tänkt på jobbet så är det ju upp till mig nu att göra en plan och arbeta likt utefter den för att täppa till läckaget igen och på så sätt få Vinna till att må bra igen och kunna kontrollera sig. Nu tänker ni väl att jag inte är klok MEN jag tror faktiskt att det är just här det brister. Vi pratar i dagsläget inte samma språk och varken hon eller jag förstår varandra. Här ska vi lägga fokus nu, att hon apporterar det vet jag. Nu ska vi få lugn i boet med, inget mer läckage TACK! ;-)