Att träna hund är ju verkligen individ anpassat - vet väl alla kanska - och i mitt fall så blir det så himla tydligt. Zeke som alltid varit väldigt följsam och arbetsvillig men som man ändå ibland har behövt motivera upp, Vinna som är en levande arbetsmaskin som lätt går upp i spinn av minsta lilla och så har vi lilla Våga som är nyfiken och aktiv men kan även hon behöva motiveras upp ibland tror jag.
När jag började träna Vinna så gick jag in med i princip samma inställning som med Zeke. Hög belöningsfrekvens, mycket engagemangsövningar och framför allt mycket "shape" och eget tänk. Detta har idag lett till att jag har en hund som går upp så högt i spinn bara genom att man tar fram en klicker. Nu har jag fått tänka om - igen - och nu jobbar vi enbart efter lugn. Lugna saker, lugna belöningar vilket i sin tur har gett mig lite ljud. Nu tror jag att ljuden kommer försvinna när förväntan går ner och annars får vi väl ta tag i det då.
Det jag vill pointera är att det går så mycket diskussioner över allt om hur man SKA/SKA INTE träna hund och jag säger inte att jag har rätt men titta bara på mina hundar. Ingen av de hade fungerat om jag hade kört samma metod rakt av, man måste se varje hund som den individ den är...
5 kommentarer:
Kan inte annat än hålla med dig!
Visst är det kul när man måste vara "tråkig". Helt rätt tänk.
Håller också med att man måste stärka olika egenskaper hos olika hundar.
Snygga ställande...
AMEN!
Puss
Heffaklumpen och Kanariefågeln
Skicka en kommentar